Puss&Kram
-
SVT pratar med 70-talskids om det trendigaste man kunde ha på sig då det begav sig, Puss&Kram-jeans från Gul & Blå. Jag frågar mig om det fortfarande är så. Att man blir "utflabbad" för fel byxor. Att man köper dyra kläder som faller isär i sömmarna men tycker att så länge loggan är på så är det värt priset. Någonting säger mig att klimatet ändrats. Lite i alla fall. Eller?
-
Intressant är det i alla fall att se hur barn/ungdomar försvarar någonting som de mer eller mindre blivit påtvingade. Intressant också att se hur sanningen smyger sig på. Visst är jeansen snygga men egentligen så är det ju märket som är det väsentliga. Kan tyckas motsägelsefullt att jag som modebloggare och ur allmänhetens ögon nog kan betraktas som en del av den homogena massa som dessa utgör kritiserar en av modefenomenets väsentligaste delar - trendkänsligheten, imiteringen, behovet av att rätta in sig i ledet. Faktum är att jag tycker att det är spännande att granska och iaktta det. Det är en spännande del av hela modeprocessen - från skiss, till runway, till butik, till kopia, till konsument (till bäst före datum). Det är någonting oundvikligt och inskränkande på samma gång. Flickan i videon som pratar om att "vanligt folk" också skulle köpa byxorna om inte märket fanns och priset var högt. Behovet av att urskilja sig från massan. Eller kanske snarare att köpa sin plats in i den.
-
(En fin grej värd att notera är den gamla Stockholmskan. "Skemmas för braller." Fantastisk!)
-
--Lisa
Kommentarer
Trackback
